Himlaskärvor.
Kanterna var så vassa att luften grät.
Dess tårar spädde ut mitt blod medan jag och
jorden viskade ömma ord till varandra under vår sista stund.
Tiden tog sitt liv och lämnade oss ensamma.
Det slutar nu.
Indecisiveness.
I’m looking down on your torso that’s heaving up and down under my calm eyeing. How lack of emotion suffocated you. My heart did this to you. Can’t find words for how proud I am of it.
The look in your eyes is pleading me to stop, but that suffering is so arousing it makes me dizzy. Your body is dirtied, colored by human weakness. How fragile those feelings of yours made you. I’m embarrassed for you.
Your soul slowly reaches out to mine, seeking forgiveness, calling out in regret. I shrug it off, my lips forming the words “too late”. You’re always too late with your excuses. I’ll call you Indecisiveness, for it is what you’re made of. Recall the decisions you never made?
And now, drawing your last breath, I should remind you. You are nothing but human. Not worth living for. And the last exhalation… a horrendous beauty… rest in shallow ponds of memories.
There are no us. Never were. And never will be. Sweet dreams, Indecisiveness.
Igen.
[♥]
istället för i hjärnan.
De syns tydligare då.
Jag kan faktiskt ta på dem.
Hur de skapar rena skåror i mig.
Lite hemskt och vackert samtidigt 」
Tills vi tröttnar
Om jag är levande
Är du död
Vi kan leka
Tills vi tröttnar
Livet har sin gång
Och jag blir så lätt uttråkad
Men vad gör väl det
Världen är full av leksaker
Även om du sörjer
Vad rör det mig?
Jag är ju den evige egoisten
Med mina personligheter
Är jag aldrig ensam
Du slutar nu
Men jag fortsätter
För jag var starkast från början
DID
Så sjuk och verklig, ett ideal
I tanken är jag ond och fantastiskt radikal
Vem behöver kärlek?
Jag har adrenalin
Lucifers heta avundsjuka, vår privata pakt
Han kan inte styra mig
Min kunskap ger mig makt
Fast jag är inte schizofren
Bara lite kluven
DID om du så vill
Och du kan säga galen
Men fan, jag är på riktigt
Andra sidan tanken
Jag kan känna hur du skriker på mig
från andra sidan tanken
Nästan miljoner mil bort
Och ändå är det du som skadar mig
För jag vet vem du valt om jag frågat
Även om du inte vet själv
Men det gör mest ont
För jag känner mer för dig
än någon annan
Mentala Paradoxer
Jag ser dig i
Mentala paradoxer
I saker som är verklighet
Åh Lucifer, min älskade
Så många saker som du inte vet
Kallar du mig otrogen
Om jag sa att jag var religiös?
Men du bryr dig sällan
Utom när jag underkastar mig
För dig
Och bara dig
Men så sällan är vi ensamma
Bland dina dröser av undersåtar
De hatar mig
Hatar allt
Oss
Avundsjuka
Fan, vad det är vackert
Ditt brännmärke gjorde
Mig till en ägodel
Till din
